Shopping
Service
Resa
Bo
Äta
Göra
Se
Minnesmärken
Amanda
Den lilla nymfen "Amanda". Amanda återupptäcktes från kommunens
förråd 1982 och återinvigdes av kulturnämndens ordförande
Ragnar Bucht den 3 juli samma år. Namnet kommer från en
schlagerlåt som hete "Amanda från Haparanda"
Amanda blomsterpryds varje år som tecken på
att sommaren har kommit. Placering: Torget Haparanda.
Bladverk
Konstnärliga utsmyckningen Bladverk är skulpterad
av Sara Edström från Luleå. Relifen är gjuten
i betong men det finns detaljer även av brons.
Konstverket avtäcktes på nationaldagen
den 6 juni 2008.
Placering: Vallen, Haparanda.
Första kustlandsvägen Stockholm-Åbo
Den första sammanhängande landsvägen mellan Stockholm och
Åbo blev klar i Vuono 1689. I En sten, så kallad "liggande höna"
finns en inristning CX 1689, delvis skadad.
Placering: I Vuono by. Södra sidan.
Hungerkravallerna på Seskarö
I maj 1917 tvångsköpte sågverksarbetare på Seskarö bröd,
då ransoneringskorten tagit slut. Myndigheten svarade med
att kalla militär till ön. De blev dock avväpnade av folkmassan.
Åtta arbetare dömdes sedermera av domstol för uppror.
Till 50 års minnet 1967 restes en minnesten över händelsen.
Placering: Industrivägen, Seskarö.
Invalidmonument
Under det första världskriget utväxlade internationella Röda korset cirka 75 000 krigsinvalider via Haparanda. Under transporten dog 218 soldater— 205 från Österrike-Ungern, 11 från Tyskland och 2 från Turkiet och blev begravda i Haparanda under åren 1914-1918. Invalidmonumentet på Haparanda kyrkogård uppfördes 1919 och har en text på tyska, ungerska, turkiska och svenska.
Koleragraven i Salmis
Sommaren 1866 kom en Stockholmsbåt med kolerasmitta till
Haparanda uthamn i Salmis. Besättning och passagerare
isolerades i Salmis by i ett hus som rekvirerades som
kolerasjukhus. Ett 30-tal personer avled där, även d
en skicklige provinsialläkaren Joshua Wretholm.
I Salmis upprättades en särskild begravningsplats,
som nyligen restaurerats och skyltats från byvägen,
den gamlariksvägen. Även "kolerasjukhuset" finns kvar.
Placering: I Salmis by (ca 7 km söder om Haparanda)
Kungastenen
Stenen restes som minne över kung Gustav VI Adolfs besök
i Haparanda den 18 juni 1952 i samband med hans Eriksgata.
Stenen bär kungens namnteckning.
Placering: På torget.
Krigsbarnsminnesmärke
Riksförbundet Finska krigsbarn i Sverige och Suomen Sotalapsi
Yhdistyksen Keskusliito har tillsammans låtit resa detta minnesmärke
över de cirka 80 000 finska barn som under krigsåren 1939-1945
på svenska initiativ förflyttades från Finland i krig till Sverige i fred.
En stor del av barnen reste med tåg över Haparanda och Tornio och
passerade denna plats. Många av barnen gjorde resan flera gånger.
Cirka 15 000 barn blev kvar i Sverige. Med detta minnesmärke
vill de finska krigsbarnen erinra om ett unikt skede i
Sveriges och Finlands gemensamma historia samt
uttrycka sitt tack för det svenska folkets insats.
Placering: Tullparken.
Kungastenen i Keräsjoki
Vid stenbroarna finns en stor minnessten tillkommen till Gustav III´s ära.
Efter att Gustav III genomförde sin statsvälvning 1772, lät man bönderna
i Nedre - och Övertorneå-socknar "spontant" ge sin förtjusning till känna
genom att resa en minnessten. Den "beställdes" av allmogen i Nedertorneå
och Övertorneå. Stenen höggs ut i marmor på en sockel av granit och
invigdes under stor pompa 1775.Bönderna protesterade mot den fördem
själva dyrbara hyllningen. Stenen har text på svenska och finska.
Placering: Nikkala rastplats, E4:an
Minnesstenen över kapitulationen i Säivis
Finska kriget pågick 1808 — 1809. Svensk-finska trupperna hade retirerat
till Tornio hösten 1808. Efter att ha övervintrat i Tornio marscherade
de svensk-finska trupperna söderut. Trupperna kapitulerade och
den 25 mars 1809 undertecknades kapitulationen i Säivis av
generalmajoren Hans Henrik Gripenberg. För den ryska sidan
undertecknades avtalet av general Schuvalov i Månsbyn i Kalix.
Placering: I Säivis och står placerad vänstersida av infarten till
Säivis byagård, Säivis gamla skola.
Monument över 1809-års fred
Monumentet över offren för det svensk-ryska kriget 1808-1809 är placerade i parken
intill gränsövergången till Tornio. Kriget innebar svåra lidanden för soldater och
civilbefolkning i nedre Tornedalen. Epidemier som den fruktade fältsjukan
härjade och över 3000 personer dog. Kriget slutade med freden i Fredrikshamn
den 17 September 1809, efter det skiljdes Sverige och Finland åt eftersom
riksgränsen kom att dras i Tornedalen. Staden Haparanda tillkom som en
ersättning för den förlorade handelsstaden Tornio på andra sidan Torne älv.
Monumentet avtäcktes inför 180-års minnet av freden på FN-dagen 1989
av landshövdingen i Norrbotten, Curt Boström.
Mia Greens park och staty
Fotografen Mia Green (1870-1949) skapade Haparandas mest värdefulla bildsamling.
1897-1940 var hon verksam som fotograf i Haparanda. Hon har dokumenterat de dramatiska och mycket händelserika decennierna från sekelskiftet fram till andra världskriget i vår bygd.
Hennes dokumentation av krigsåren 1914-1918 i Haparanda innehåller förutom bilder av kända operaartister, statsmän och kungligheter även många fotografier av krigsinvalider, rödakorssystrar, revolutionärer, spioner, gulaschbaroner och smugglare. Bildsamlingen utgör en unik skildring av den snabbt expanderade gränsstaden. Vid sidan av fotografyrket var Mia Green dessutom politiskt engagerad och en pionjär inom stadens social- och äldrevård. I den centralt belägna Mia Green-parken finns en minnessten med en kopparbyst av Mia Green.
Skulptör: Lars Stålnacke. Placering: Korsningen Torggatan/Fabriksgatan.
Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig
Har rests som tecken på tacksamhet för de svenska frivilliga
som deltog i Finlands frihetskrig 1918. I vinterkriget 1939-40
och i fortsättningskriget 1941-44.
Placering: Vid E4:an i Tullparken.
Nikkala stenbroar
Den ursprungligen 600 meterlånga stenbron med sex stenvalv över ån
Keräsjoki stod klar 1772. Bron underlättade framkomligheten betydligt.
Föregångaren till dagens E4 kallades "Nordstigen" eller Kustlandsvägen.
Denna var under flera hundra år den egentliga landsvägen i Norrbotten.
Från början var den mest att betrakta som en ridväg. Inte förrän i slutet
av 1600-talet började man göra vägen framkomlig för hjulfordon.
Placering: Nikkala rastplats, vid väg E4.
Vägskylt "Haparanda i centrum"
Skylten visar namn och avstånd till platser med historiskt och
turistiskt samband till Haparanda. En gåva av hembygdsföreningen 1982.
Placering: Vid gamla tullen intill Storgatans norra del.
Palovaara monument
Minnesmonumentet vid den sydvästra infarten till Haparanda är
rest över den svåra sprängolyckan den 3 juli 1944.
Vid minröjningsarbetet i Palovaara strax utanför
staden dog 14 värnpliktiga.
De unga soldaterna tillhörde
I 4 i Linköping och Ing 1 i Solna. Monumentet avtäcktes 1984.
Perävaara
En av mätningspunkterna i Struves meridianbåge som är en del av
Unescos världsarv. Ligger i Haparanda kommun cirka3 kilometersydväst
om Karungi. Mätningen skedde på den rätt flacka höjden Alanen Perävaara,
89 meter över havet, i en skogstrakt med öppningar mot söder och öster.
Det är cirka 8 kilometer på små vägar fram till höjdplatån från väg 99.
På Perävaara mättes vinklar mot Huitaperi, Kaakamavaara och
Nedertorneå kyrka (Björkö), alla i Finland.
Salmis hamnplats
Sedan 1600-talet låg Tornio uthamn kring Purraviken i Salmis. På 1870-talet
blev denna plats Haparandas hamn. Kajen, vars rester finns kvar, raserades
av en storm 1934. Stenen minner om en stor trafik och en dåtida mycket
namnkunnig hamn, Salmis. Stenen avtäcktes sommaren 1992.
Stenen över postmordet i Harrioja
I mars 1906 rånmördades postiljonen Zacharias Abramsson och
den unga hjälpredan Oskar Arvid Hermansson-Harrioja på vägen
mellan Nikkala och Harrioja. Mördaren visade sig vara en brevbärare
från Haparanda som utförde dådet i förvirrat tillstånd.
Platsen för händelsen ligger vid den gamla kustvägen
och är märkt med en sten utan gravyr.
Statyn Broar
Statyn restes 1992 när Haparanda stad fyllde 150 år. Fram till gränsdragningen
1809 var Sverige och Finland ett gemensamt land. Broar bröts och Finland och
Sverige gick skilda vägar. Sverige har haft en ganska stabil historiegång, men
Finland däremot har lidit av världskrig och inbördeskrig. Historien har varit så
häftig att till och med brofästen har flyttat sig. Nu är det en ny tid, gränsen
håller på att försvinna. Skulptör: Bo Holmlund.
Placering: Torget Haparanda.
Saivaara stenåldersboplats i Kärrbäck
Norrbotten har varit bebott sedan urminnes tider. Haparanda kommun kan visa
upp ett tusental fornlämningar, från stenåldern fram till vårt sekel. För cirka 9000
år sedan släppte den senaste landisen sitt grepp över länet, och isens smältvatten
bildade ett stort innanhav som täckte allt land inom Haparanda kommun. Landet har
sedan höjt sig och bildat det vi ser i dag. Några av landets bäst bevarade fornlämningar
kan ses i norra delen av kommunen bland annat i Saivaara stenåldersby som visar att
det redan för 5000 år sedan levde folk här. Boplatsen består av ett stort antal
hyddbottnar samt boplatsgropar. Dessa lämningar ligger tätt i väldränerad mark och
bör vara cirka 5000 år gamla.
Minnesmärken i Tornio
Aino med fiskarna
Statyn ligger i Sibeliusparken. Aino-figuren kommer från Kalevala, Finlands nationalepos och är en klassisk företrädare för den senare delens skulptur stil.
Skulptör: Nina Sailo. Statyn avtäcktes 1959.
Artilleriminnesmärke över Lapplandskriget 1944-1945
6 oktober kom artilleriet till hjälp och då kunde finländarna
slå de tyska trupperna. Minnesmärket ligger vid vägen Kromitie.
Avtäcktes: 1987.
Eetu Isto staty (begravningssten)
Statyn finns på Nedertorneå kyrkogård. Konstnär Eetu Isto som föddes i
Vojakkala 1865 tillhör den mycket viktiga gruppen finländare som vid
sekelskiftet kämpade för finländarnas rättigheter.
Avtäcktes: 1936
Flottarstatyn
Flottarstatyn är ett hedersverk till arbetet. Statyn står vid Kukkolaforsen
ca 15 km norr om Tornio.
Skulptör: Ensio Seppänen. Avtäcktes 1961.
Gradmätningsmonument
Rests till minne av den franske akademikern Maupertuis expedition (1736-1737).
Skulptör: Olof Ericson, Avtäcktes 19 juni 1971.
Placering: Mitt emot Tornio kyrka i Maupertuis parken.
Jägarstatyn
Statyn finns i Apoteksparken. I olika delar av staden finns dessutom
tre minnesplaketter för jägarna.
Skulptör: Niilo Savia. Avtäcktes: 11 juli 1965.
Minnesmärken över Finska kriget
Det finns nio stycken minnesmärken i Tornio-Haparanda området.
Minnesmärket för den olympiska elden
Den olympiska elden till de Olympiska spelen i
Helsingfors år 1952 gick via Tornio.
Minnesmärket står vid Pohjola Stadion i Tornio.
Skulptör: Ensio Seppänen. Avtäcktes 1954.
Minnesmärket över postlinbanan
Mellan Tornio och Haparanda 1917-1918. Ligger vid gamla Röyttävägen.
1,3 km lång. Genom postlinbanan levererades under två års tid 27,7
miljoner postpaket. När järnvägsbron kom till behövdes postlinbanan
inte längre och den revs ner. Kvar blev endast minnesmärket som
består av grundstenarna i bygget.
Designer: Raisa Mesilaakso. Avtäcktes: 16 september 1988.
Minnesmärket över Röyttä landstigning
L
andstigningen i Tornio var våghalsig och lyckosam, om lyckan hade vänt mot Finländarna, så hade följderna varit katastrofala.Finns vid vägen Kromitie ca 2,5 km från Tornio.
Designer: Ensio Seppänen. Avtäcktes: 1973.
Minnesmärket över striderna
Beläget vid Tornio järnvägstation. Ett minnesmärke över striderna år 1918
mellan kapten M. F. Jacobssons trupper och ryssar på väg att dra sig tillbaka.
Denna strid var kort, som slutade med M.F Jacobssons truppernas vinst.
Designer: P.Riihimaa, avtäcktes 1938.
Minnesmärket över striderna i Kiviranta
Finns i Kiviranta vid Tornio - Kilpisjärvi riksväg. Striderna i Kiviranta
mellan tyska och finska trupper den 4-8 oktober 1944 var de hårdaste
i Lapplandskriget.
Designer: Yrjö Koskimäki, Ensio Seppänen.
Avtäcktes: 10 juni 1990.
Haparanda-Tornio Tourist Office, Green Line, 95400 Tornio, Finland, tourist@haparandatornio.com
Tel. +358 505 900 562, fax +358 16 480 048 Tel. +46 922 120 10, fax +46 922 120 19
Tel. +358 505 900 562, fax +358 16 480 048 Tel. +46 922 120 10, fax +46 922 120 19